Gödsla

Att gödsla och att gödsla rätt

I början av min odlingskarriär hade jag lite svårt att förstå vikten av att gödsla. Jag grundgödslade jorden på våren och tyckte att det kunde räcka med det för resten av odlingssäsongen. Så fel man kan ha! Vissa grönsaker klarade sig finfint, medan andra inte gav någon skörd att tala om. För mig var detta ett mysterium tills jag läste Lena Israelssons bok Köksträdgården. Ett ljus gick upp för mig och jag förstod plötsligt vikten av att gödsla och att gödsla rätt.

Alla grönsaker behöver näring i form av kväve och mineraler för att ge goda skördar. Behovet av mängden kväve och andra näringsämnen varierar dock mellan de olika grönsakerna, vilket gör det hela lite mer komplicerat. Men har man en gång lärt sig vilka växter som behöver tillskott av näring under odlingssäsongen, så brukar belöningen inte låta vänta på sig – i form av välsmakande, näringsrika grönsaker.

Grundgödsling

På våren gödslar du upp din jord med en näringsrik, mullbildande gödsel som förutom att bidra med näring även förbättrar jordstrukturen samt gynnar mikrolivet i jorden. Till detta ändamål kan du använda dig av stallgödsel, gräsklipp, färdigbrunnen kogödsel på påse eller kompost. Det går självklart även bra att kombinera dessa gödselmedel. Mängden gödsel som ska användas är inte helt enkelt att beskriva eftersom det beror på jorden som redan finns i lådor och land. Som riktlinje kan jag berätta att jag brukar grundgödsla en pallkrage med två rejäla spadar brunnen hästgödsel som sedan vänds ner i jorden med hjälp av en grepe.

Stallgödsel

Och så några extra ord om stallgödsel. Med detta menas gödsel från häst, ko eller något annat djur. Man skiljer på brunnen och obrunnen gödsel.

Den brunna gödseln har komposterats och avgett värme, vilket medför att de flesta ogräsfrön som passerat djurets mage har dött. Brunnen gödsel är enkel att arbeta med eftersom den börjar likna jord, men den innehåller inte lika mycket kväve som obrunnen gödsel då en del av detta lakas ur när komposten brinner.

Obrunnen gödsel innehåller mer kväve än brunnen och den har ännu inte avgett värme vid en komposteringsprocess. På så sätt kan den användas som tillskottsvärme till växter som behöver ett mildare klimat – här är hästgödsel med halm att föredra. För att uppnå värmeeffekten krävs det att du sköter gödseln ungefär som du sköter en komposthög. Den måste vara fuktig, utan att vara blöt, och luftning måste göras för att nedbrytningsprocessen ska komma igång ordentligt. För att få tag på stallgödsel brukar det löna sig att fråga närmaste hästbonde i trakten.

Stödgödsling

Eftersom näringen i grundgödseln inte täcker behovet av framför allt kväve för vissa grönsaker behöver detta tillsättas i en lättåtkomlig form under odlingssäsongen. Du kan till exempel täckodla med gräsklipp, näringsvattna med gödselvatten (till exempel nässelvatten, ekologisk näringslösning eller hönsgödsel upplöst i vatten) eller myllar du helt enkelt ner pelleterad hönsgödsel vid plantorna och vattnar. Det bästa sättet att veta om växterna behöver mer gödsel är att se på dem. Är plantorna förkrympta, bleka och har gulnande blad som faller av i förtid lider växten av kvävebrist. Är den däremot onormalt grön och frodig med en stor bladmassa råder det kväveöverskott och du får en grönsak som inte är så näringsrik, god eller hållbar som du annars kunde ha fått.

Tänk på

När det kommer till gödsling av växter är det bättre att gödsla lite och ofta, än mycket och sällan. Riskerna för kväveläckage ut i naturen minimeras och du hinner inspektera växterna och se hur de mår. På hösten slutar du helt att gödsla eftersom växterna inte hinner ta upp näringen, vilket även det bidrar till näringsläckage med försurning av våra sjöar och vattendrag som följd.